Gå direkt till innehåll Gå direkt till menyn

Hat och hot i yrkeslivet

Information, stöd och hjälp för den som råkar ut för hot, våld och trakasserier i arbetslivet.

Helena Shutrick

Hot och hat i yrkeslivet är frågor som får allt större uppmärksamhet i samhället och i medierna. Yrkesgrupper med stor offentlig synlighet är ofta utsatta. Särskilt de som förknippas med fri åsiktsbildning och offentlig debatt, som journalister, förtroendevalda och konstnärer.

Att bli utsatt för hot, våld och trakasserier kan vara mycket känslosamt och skapa stark rädsla. Du kan därför behöva stöd och hjälp. På den här sidan hittar du information om hur Brottsoffermyndigheten och andra organisationer kan hjälpa dig. Vi har samlat användbara länkar i boxarna.

Om du råkar ut för hot, våld och trakasserier ska du alltid göra detta:

  1. Anmäl till polisen.
  2. Anmäl till din arbetsgivare och ditt skyddsombud om du är anställd.
  3. Spara och dokumentera information.

Anmäl alltid hot, våld och trakasserier till polisen

Om du utsatts för hot, våld och trakasserier är det viktigt att du anmäler detta till polisen så snabbt som möjligt. Låt polisen avgöra om du har utsatts för ett brott eller inte. Var tydlig med att hotet skett i din yrkesutövning som konstnär, eftersom polisen kallar detta för ett demokratibrott. Det ger polisen helt andra möjligheter att hantera din anmälan.

  • Ring 112 om händelsen är akut och du eller någon annan svävar i fara.
  • Ring 114 14 eller anmäl händelsen på närmaste polisstation om händelsen inte är akut.
  • Anmäl stöld och bedrägeri digitalt på polisens webbplats.

Anmäl händelsen till din arbetsgivare och ditt skyddsombud

Var noga med att anmäla händelsen till din arbetsgivare och ditt skyddsombud om du är anställd eller arbetar på uppdrag. Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen ansvar för arbetsmiljön. Det innebär bland annat att förebygga risken för hot, våld och trakasserier så långt det är möjligt.

Spara och dokumentera information

Dokumentationen är viktig som bevisning vid en eventuell rättegång.

  • Spara information om händelsen, till exempel skärmdumpar, länkar, e-post och sms.
  • Dokumentera medicinska skador genom att gå till en läkare.
  • Dokumentera skador på föremål eller liknande.
  • Hänvisa till personer som kan ha hört eller sett något som kan vara viktigt för händelsen.

Brottsoffermyndigheten ger råd och stöd

Brottsoffermyndigheten främjar brottsoffers rättigheter och uppmärksammar deras behov och intressen. Brottsoffermyndigheten har det rikstäckande ansvaret för bland annat brottsskadeersättning. Ring servicetelefonen om du har frågor om ekonomisk kompensation eller sådant som rör dina rättigheter vid en rättegångsprocess.

Servicetelefon: 090-70 82 00  (vardagar 9–15)

Kontakta Brottsofferjouren

Det finns över 75 lokala brottsofferjourer med totalt 1 400 frivilliga volontärer och över 100 anställda som arbetar över hela landet. De ger stöd, råd och hjälp till brottsoffer, anhöriga och vittnen. Kontakten med Brottsofferjouren är avgiftsfri och skyddad av tystnadslöfte. Du kan vara anonym så du behöver alltså inte uppge ditt namn.

Vänd dig till Brottsofferjouren för att få:

  • Rådgivning och stödsamtal.
  • Information om hur en polisanmälan går till.
  • Information om rättsprocessen.
  • Stöd i samband med en rättsprocess.
  • Hjälp i kontakten med myndigheter och försäkringsbolag.

Telefonnummer till jour: 116 006 (Numret ingår i 116-nummerserien som EU-kommissionen reserverat för tjänster av samhälleligt värde.)

Telefonnummer till växel: 08-644 88 00

Länkar för den som utsätts för hot och hat

Var kan jag få stöd och hjälp? Kan man förebygga risker? Och vems är ansvaret? Här hittar du länkar till organisationer som arbetar med dessa frågor.

Om förebyggande arbete

Brottsförebyggande rådet tar fram fakta och sprider kunskap om brottslighet, brottsbekämpning och brottsförebyggande arbete. Här får du länkar till BRÅ och andra som arbetar förebyggande.

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) (Öppnas i ett nytt fönster)