Några intryck från residenskonstnärerna Sara Wallgren vid ISCP i New York (hösten 2019-sommar 2020), Josefin Vargö vid Delfina Foundation i London (2019) och Jennifer Rainsford vid 1.Shantiroad i Bangalore (2018/19)

 
Ateljén på ISCP. Foto: Sara Wallgren residensstipendiat på ISCP i New York.

Fyra frågor till Sara Wallgren, nuvarande stipendiat på ISCP i New York

Hur har din tid i New York varit hittills?

Sara Wallgren: Bra! Jag har varit i New York i 4 månader nu. Det känns som att man går igenom olika faser den första tiden. Man försöker hitta en rutin som passar in i den nya situationen man befinner sig i, man lär känna de andra konstnärerna på residenset och försöker hitta ett sätt att balansera detta med sitt arbete.

Vad händer på ISCP? Och hur är det att vara en del av deras residensprogram?

Sara Wallgren: ISCP har ett rätt aktivt schema. Förutom att konstnärerna här arbetar i sina enskilda ateljéer så organiserar ISCP besök på institutioner, organiserar mindre utflyter och två gånger om året har vi Open Studios. En dag i månaden ombeds vi arbeta med öppen dörr för att vi enklare ska kunna ta del av varandras arbete samt att vi har minst två möten med curators varje månad.

Dessutom som sker mer formella konstnärspresentationer regelbundet. Att vara här innebär att man träffar en rad väldigt ambitiösa konstnärer från olika delar av världen vilket är väldigt kul och givande. Några konstnärer är här en kortare period medan andra stannar ett år så under de 12 månader som de svenska stipendiaterna är här hinner man träffa väldigt många konstnärer.

Hur har det fungerat att flytta ditt arbete till New York?

Sara Wallgren: För min del har det fungerat rätt bra tycker jag. Det finns vissa saker jag inte kan göra här.  Dels med tanke på tillgång till verkstäder, dels med tanke på att transportera hem det man gör efteråt. Samtidigt så kan vissa restriktioner öppna upp för andra möjligheter också. 

Vad tror du är fördelarna med att vara på ett residens under en så lång tid som ett år?

Sara Wallgren: Ett år är ju en rätt lång tid, och man hinner gå igenom olika faser både i sitt arbete och i sin relation till New York som plats tänker jag. Jag tänker även ofta på vikten att vara i något, eller någonstans, tillräckligt länge för att bli lite uttråkad för då ändrar man ofta perspektiv och börjar leta efter något annat. Ibland tar det även en stund innan man hittar kanaler in till något som är intressant för ens arbete, men som man inte visste om innan man snubblande över det.

Konstnären Conny Karlsson Lundgren har utsetts till stipendiat vid ISCP för perioden 2020-2021.

Läs mer om ISCP i New York

_________________________________________________________________

 
Josefin Vargö och Vilma Luostarinen, The Slow Art of Bread, 2019. Del av The Politics of food Adapting. Courtesy Delfina Foundation och V&A Young Patron’s Circle. Foto: Ollie Harrop.

Josefin Vargö var stipendiat på Delfina Foundation under 2019

Delfina Foundation är vår samverkanspart i London som har tematiska residens som The Politics of Food 
eller science technology society.    

Några intryck från Josefin Vargös reseberättelse (2019):

– I tre månader var jag på residens i London på Delfina Foundation som en del av programmet ’The Politics of Food: Season 4 Adapting’. Under den tiden hade jag möjlighet att arbeta med egen research samt delta i programmets aktiviteter och Delfinas nätverksinitiativ. I min research forskade jag kring diversifiering av grödor och en specifik vetesort som heter ’YQ Wakelyns Population’ som skapades av professorn Martin Wolfe och Organic Research Center. Jag träffade bland annat bagare, bönder och växtförädlare och i slutet av mitt residens bakade jag ihop all min research till en middag-performance för Victoria & Alberts Young Patron’s Circle och en brödworkshop tillsammans med bagaren Laura Borthwick-Clarke från Small Food Bakery i Nottingham.

– Organisationen och anställda på Delfina Foundation la ner  mycket omsorg på att ta hand om alla som var in-residence. Vid ankomst bokades in individuella möten med personalen för att dela med sig av sina intressen, behov och förväntningar av sin tid på Delfina. Alla nya konstnärer och curators fick hålla i en kort presentation om sin konstnärliga verksamhet och vad man skulle arbeta med.(…) Vardagen på Delfina var fylld av aktiviteter, vernissager, möten och presentationer vilket betydde att tempot var högt och då var det skönt med den där friheten.
– Att få friheten i tre månader att utveckla nya idéer i en stad som verkligen ligger i framkant när det gäller en aktiv och kritisk konst- och designkultur kändes unikt och som ett betydelsefullt privilegium. (…) 

Mer
Delfina Foundation
 och om
Josefin Vargös residens vid Delfina Foundation

_____________________________________________________

  Filmaffisch Sjö i brand/Lake on Fire

Jennifer Rainsford var stipendiat på 1.Shantiroad i Bangalore (Indien) under 2018/19

Under residenset arbetade hon med kortfilmen
Sjö i brand (Lake
on Fire). Nu tävlar filmen i
Startsladden på Göteborgs Internationella Filmfestival.

Sjö i brand (Lake on Fire) är en kortfilm från en avlägsen framtid där två älskare återförenas i en virtuell skog som skapats av en artificiell intelligens. Blommor pratar, skogen skiftar färg medan den utkämpar virtuella krig och det forna paret förstår att de inte kan ändra det förflutna. En lågmäld science fiction in en AI som bara är intresserad av människor för att kunna ge dem kärleksråd.

Mer om
1.Shantiroad i Bangalore
och
Jennifer Rainsfords residens.
________________________________________

Mer info om
Iaspis residensprogram.