Samtal med Tora Schultz, IASPIS-stipendiat vid ISCP New York 2024

Konstnärsnämndens internationella program för bild- och formkonstnärer, IASPIS, samarbetar med en rad residensprogram världen över. Ett av dessa är International Studio & Curatorial Program (ISCP), beläget i East Williamsburg, Brooklyn – ett dynamiskt centrum som erbjuder ett rikt program med kritikerbesök, studieresor, öppna ateljéer samt konstnärssamtal och utställningar.

Genom residensprogrammen vill Konstnärsnämnden stärka konstnärers möjligheter att arbeta, utvecklas och knyta internationella kontakter. Under 2024 var Tora Schultz IASPIS stipendiaten vid ISCP. Vi mötte henne för ett samtal om hennes upplevelser och reflektioner från tiden i New York.

Kan du börja med att säga ditt namn, vem du är och berätta kort om din konstnärliga praktik?
Jag heter Tora Schultz och jag är konstnär. Jag arbetar främst med skulptur och med funktion av vardagsföremål samt de dolda historierna, språken och designvalen som finns i dessa objekt.

Hur såg din ateljé ut och hur fungerade residenset? Hur var atmosfären?
Den svenska ateljén är en vacker ateljé; högt i tak, trägolv och belägen i en gammal industribyggnad. En fantastisk ateljé med stora fönster. Det finns ateljéer på alla tre våningarna, alla upptagna av konstnärer från olika delar av världen. Det finns ett gemensamt kök där alla äter lunch. Atmosfären varierar, särskilt om man är där i ett år eftersom folk kommer och går. Vissa grupper är väldigt sociala, andra mindre, så stämningen förändras mycket över tid.

Området heter East Williamsburg och har fortfarande en industriell känsla, även om Bushwick med sin gentrifiering kryper allt närmare, med små kaféer som öppnar på varje hörn. Men det finns fortfarande delar där det är industriellt och där man kan få tag i material.

Hur många ateljéer och residensplatser har ISCP?
Det finns cirka trettio till trettiofem ateljéer. Första våningen är för amerikanska eller lokala konstnärer, medan andra och tredje våningen är för internationella konstnärer – cirka femton till tjugo internationella residens samtidigt. ISCP arrangerar ett ateljébesök per månad, ’Open Studios’ tre gånger per år och ett fältbesök per månad. De har också ett avtal med ”Materials for the Arts”, en fantastisk plats där material doneras och samlas – allt från möbler till trä, gamla ramar och tyger – som man får hämta gratis. En sådan plats borde finnas i varje stad.

Foto: Tora Schultz

Vy från studion, ISCP.

Hur var lägenheten i New York?
Lägenheten ligger i West Village – kanske enda gången man får bo där! Den är väl förknippad med studion via L-tåget. En gammal New York-lägenhet med en charmig karaktär.

Hur har din konstnärliga praktik förändrats under tiden på ISCP?
Min produktionsmetod har förändrats. Min metod har kanske förändrats till ett mer anpassningsbart arbetssätt, vilket är fantastiskt för framtida residens eller nya platser. Jag hittade en fantastisk svetsare som hade en verkstad nära ISCP. Vi kunde bygga verk tillsammans. Jag hittade även andra personer med träverkstad. Det skapade ett praktiskt nätverk i staden och gav mig nya idéer för produktion.

Hur var kontakten med andra konstnärer och hur utvecklades ditt nätverk?
Under min tid på ISCP har jag träffat så många fantastiska konstnärer och kuratorer och det har naturligtvis lett till nya samarbeten och projekt. Nätverket i New York är förstås internationellt, så man möter människor från hela världen, vilket gav mig ett brett perspektiv.

Finns det särskilda utställningar, gallerier eller museer som gjort starka intryck?
Jag har sett många fantastiska utställningar, helt överväldigande och vackra upplevelser. Men det som mest inspirerat mig är bredden i kulturlivet: poesi, litteratur, biografer, filmprogram, musikscener för experimentell musik och olika utställningsformat. Det är ett generöst kulturliv, med unga initiativ och generationers spann inom alla fält – mycket inspirerande.

Om du ser tillbaka på dig själv som konstnär före residenset, vad är den största skillnaden idag?
Perspektivet! och poesin har blivit en stor del av min upplevelse i New York – att uppleva staden genom litteratur och starka röster från olika tidsperioder i samma stad.