Gå direkt till innehåll Gå direkt till menyn

Mykoremediering av relationella ekosystem

Relationsinstitutet hade som mål med projektet att inom sitt befintliga ekosystem i organisationen designa, introducera och samverka med en ny art.

Kollage Ri, med foton av Eric Ward, Miguel Delmar och Viktor Talashuk.

Projektet har resulterat i en art och en metod som kan användas för mykoremediering av relationella ekosystem. Arten består av en webapplikation, ett antal aktiviteter, event kopplade till dessa och en animerad visualisering av när aktiviteterna genomförs samt konceptet samtid. Arten är döpt till Myko.

Webapplikationen kretsar kring att utföra aktiviteter, antingen med sig själv eller tillsammans med andra, ofta med ingången att aktivera flera sinnen. På så sätt främjas relationer och relationstänk, stärker band och interaktioner sinsemellan inom organisationen och med personer utanför den. Aktiviteterna är skräddarsydda för Relationsinstitutet och omfattar allt från att hälsa på en medlems katter, till att göra en teritual, till samtalsträffar om relationer, till byråkrati så som ekonomiarbete och interna möten.

Myko fortsätter att leva, och går att möta här.

Förste bedömaren

Det är relativt oklart hur projektets resultat kommer att presenteras, men det talas om ”fysiska rum såsom t.ex. utställningshallar, konferenser och pride-festivaler”, samt att en relationell anda blir de fasta deltagarna agenter för och kan sprida den relationella mykoremedieringen. Det går att ana ett interaktivt utställnings-och presentationsformat som kan bli intressant.

Projektet fokuserar på design av någon form av interaktivt objekt/art med fokus på organisationers välmående. Det finns flera paralleller till konstnärers arbete med organisationer – artistic interventions in organizations – som inte tas upp, liksom designkoncept, t ex Provotypes, som inte heller tas upp. Oavsett det så kan fältet anses litet/i sin linda, och projektet kan göra ett intressant bidrag som kan utveckla fältet vidare.

Mycket är oklart avseende projektets processer, men det är en klar styrka med en tvärdisciplinär grupp som den sökande, och möjligheten att testa på den egna gruppen. Artefakten blir troligtvis någon form av digital/fysisk artfefakt och utvecklingen av sådana är inget nytt i sig. Men här finns en öppning för en process som fokuserar på verklig tvärdisciplinär samverkan innan skapande av artefakt/art – med en rik möjlighet att utforska och testa en mångfald av möjliga typer av arter, innan slutgiltiga val görs.

Bra att det finns person med forskarbakgrund i gruppen, liksom relevanta ämnen som digitalisering, pedagogik, språk, psykologi m.m. Det borgar för viktiga infallsvinklar. Viktigt att utvecklingsprocessen verkligen involverar hela gruppen från början, och håller det öppet vad det ska vara för form av art/artefakt.

Kunskapsnivå känns hög och de frågor som ställs är relevanta och tydliga. Omvärldsbevakningen saknar vissa delar, men tar upp de mesta relevanta att hänvisa till, och resonerar väl var projektets bidrag finns, och hur det kan positioneras i förhållande till befintliga fält/områden. Den organisationsteoretiska inramningen är intressant och relevant.

Andre bedömaren

Presentationsformen speglar ämnet för projektet, det handlar om mykoremediering (när en svamp tillsätts för att rädda ett ödelagt ekosystem) och presenteras genom mykoremediering. Det finns utgångspunkter för vad detta innebär, t.ex. att begreppet används metaforiskt, att gruppmedlemmarna blir agenter för att sprida mykoremediering, att det är något formgivet i materiell och digital form, men projektet behöver göras för att utveckla vad det faktiskt betyder i relation till presentationsform, vilket pekar mot att hitta helt nya sätt att presentera.

Tematiken kan sammanfattas med livskraft eller näringsgivare. Genom att vända sig till ekologiska system och inte i första hand sociala eller kulturellt skapade system ämnar projektet designa en ny art som kan ge näring åt ett fattigt system genom att skapa relationella kopplingar. Denna nya art har sin grund i mångfaldiga perspektiv och skulle kunna förändra och ge nytt kunnande kring samtidens logik av uppmärksamhet. Det är visionärt både idémässigt och i sin inriktning på formgivning, dvs att gestalta genom något som går att bruka och beröra, bli berörd av. Det går inte att veta vad det ska bli innan projektet görs, vilket torde definiera ett projekt som presenterar nytt innehåll på nytt sätt.

De metoder och processer som projektet bygger på är annorlunda eftersom de förenar taktiker från en mängd olika håll samt tar testar en produktiv företagsmodell (TEAL) i en kulturskapande organisation.

Samverkan sker mellan olika områden, det ser bortom förenklade uppdelningar som privat och offentligt, designer (konstnär) och användare (amatör), död och levande materia.