Bedömningsmodell

Vi använder bedömningsmodellen för att identifiera de ansökningar som bäst motsvarar syftet med våra program. Modellen gör det också möjligt att visa för regeringen hur vi uppfyller vårt uppdrag. 

Hur modellen har utvecklats

Arbetet inleddes med att vi identifierade de centrala begreppen i vår förordning. Utifrån dessa formulerade vi syften för varje program. Varje syfte bröts därefter ned i tre till fem frågor, beroende på finansieringsform.

För varje fråga tog vi fram sex svarsalternativ och tilldelade dem olika numeriska värden. Poängspannet mellan det högsta och det lägsta värdet varierar mellan frågorna, vilket innebär att vissa frågor blir mer utslagsgivande än andra.

För att förtydliga kan vi ta de frågor som våra bedömare ställer till ansökningar om projektmedel. Här är det mest positiva svarsalternativet på den första frågan fem gånger mer utslagsgivande än motsvarande svarsalternativ på den sista. En skalbar finansieringsmodell som faktiskt syftar till att öka den privata finansieringen för ett stort antal konstnärer, eller en konstnärlig idé som presenteras på ett nytt sätt, är alltså betydligt viktigare än vilka samarbetspartners du har.

Vad ändamålsenlighet är och hur den beräknas

När två bedömare granskar en ansökan och väljer svarsalternativ som ger olika poäng, kan ett gemensamt medelvärde räknas fram. Detta medelvärde delas med det högsta möjliga medelvärdet i modellen för att få en procentsats, som vi kallar ändamålsenlighet. Ändamålsenligheten indikerar hur väl en ansökan uppfyller syftet med den aktuella finansieringsformen.

I bedömningsmodellen har alla finansieringsformer samma högsta möjliga medelvärde, oavsett program. Det innebär att fröpengar och projektmedel kan rangordnas i en och samma lista och att deras ändamålsenlighet kan jämföras direkt.

Hur ändamålsenligheten används i besluten

Inför beslut rangordnar vi ansökningarna utifrån deras ändamålsenlighet. Rangordningen visar vilka ansökningar som är aktuella för bifall i en utlysning. Kulturbryggans ordförande fastställer därefter vilken nivå en ansökan behöver uppnå för att kunna beviljas medel.

Under beslutsmötet diskuterar Kulturbryggans ledamöter de aktuella ansökningarna med utgångspunkt i deras ändamålsenlighet. Ändamålsenligheten är vägledande, men inte avgörande, för de beslut som ledamöterna fattar.

Hur ändamålsenlighet används i återrapporteringen

Efter beslut sammanställer vi resultatet för att visa hur ändamålsenlig vår finansiering har varit. I årsredovisningen använder vi ändamålsenligheten som resultatindikator när vi redovisar årets utfall och jämför det med de två föregående årens resultat. Vi beskriver utvecklingen på en övergripande nivå, inom respektive program och utifrån den geografiska spridningen. Det gör att vi kan visa hur väl Kulturbryggan uppfyller sitt uppdrag över tid.