Konstnärers inkomster – Jämförelser mellan populationer i den skapande kärnan av KKB och övriga förvärvsarbetande

Konstnärers inkomster ökar – men de ligger fortfarande lägre än för andra yrkesverksamma

Trots pandemins utmaningar har konstnärers inkomster ökat mellan 2019 och 2022, visar en ny rapport från Konstnärsnämnden och Myndigheten för kulturanalys. Men konstnärsgruppen tjänar fortfarande betydligt mindre än andra yrkesverksamma – och skillnaderna mellan könen har blivit större.

Sammanfattning

• +19 procent ökning av medianinkomst från näringsverksamhet för konstnärer (2019–2022).
• 64 procent av kvinnliga konstnärer är företagare eller kombinatörer.
• 69 procent av manliga konstnärer är företagare eller kombinatörer.
• Endast 8 procent av kvinnor och 16 procent av män i övriga yrkesgrupper är företagare/kombinatörer.
• Konstnärers inkomster är lägre än både konstnärligt yrkesverksamma i stort och övriga förvärvsarbetande.
• Kvinnor tjänar mindre än män inom konstnärsgruppen – och skillnaden har ökat.
• Små inkomstskillnader mellan konstnärer med svensk och utländsk bakgrund.

Konstnärer tjänar mindre än andra yrkesverksamma

Rapporten visar att konstnärers inkomster generellt är lägre än både för konstnärligt yrkesverksamma i stort och för övriga förvärvsarbetande. Det gäller både inkomst av anställning och av näringsverksamhet. Samtidigt har konstnärer i större utsträckning positiv näringsinkomst, vilket speglar att många konstnärer har sin huvudsakliga försörjning via eget företagande.

Många konstnärer är företagare

Hela 69 procent av männen och 64 procent av kvinnorna inom konstnärsgruppen är företagare eller kombinatörer – personer som både driver företag och har anställning. Motsvarande andel bland övriga förvärvsarbetande är betydligt lägre, 16 procent för män och 8 procent för kvinnor.

Ökade inkomster – men från låga nivåer

Både anställnings- och näringsinkomster ökade mer procentuellt inom konstnärsgruppen än bland övriga yrkesgrupper. Medianvärdet för näringsinkomsten steg med 19 procent för konstnärer, jämfört med 16 procent för konstnärligt yrkesverksamma i stort. Ökningarna sker dock från låga nivåer, och faktorer som inflation och förändrad åldersstruktur påverkar resultaten.

Pandemin påverkade – men inte inkomsterna

Trots att 2022 var ett pandemiår ökade konstnärernas inkomster. En trolig förklaring är de riktade stödinsatser som infördes, såsom produktionsstöd, krisstöd och företagsspecifika stödåtgärder. Samtidigt syns en minskning av yngre konstnärer i statistiken, vilket kan bero på att pandemin försvårade inträdet på arbetsmarknaden för nya kulturutövare.

Inkomstskillnaden ökar mellan könen

Kvinnor har genomgående lägre inkomster än män inom konstnärsgruppen, både som anställda och som företagare. Inkomstskillnaden mellan könen ökade under perioden, även om den fortfarande är mindre än i övriga jämförelsegrupper.

Små skillnader mellan svensk och utländsk bakgrund

Skillnaderna mellan konstnärer med svensk och utländsk bakgrund är små. I vissa inkomstnivåer har utrikes födda till och med högre medianinkomster än inrikes födda. Det tyder på en relativt jämn inkomstfördelning inom konstnärsgruppen i detta avseende.

Om rapporten

Rapporten bygger på data från Statistiska centralbyrån (SCB) och omfattar personer som sökt medel från Konstnärsnämnden eller Författarfonden under perioden 2019–2022. Syftet är att långsiktigt följa konstnärers och konstnärligt yrkesverksammas ekonomiska villkor för att bättre förstå utvecklingen över tid.

Konstnärsnämnden och Kulturanalys framhåller att en fortsatt uppföljning behövs för att bättre förstå utvecklingen inom den så kallade skapande kärnan – den grupp av konstnärligt yrkesverksamma som utgör grunden för det svenska konst- och kulturlivet.

Vid frågor:

analys@konstnarsnamnden.se

statistik@kulturanalys.se