Banji Chona
Residensstipendiat på IASPIS, Stockholm, 21 april – 18 maj 2026
Bio Banji Chona är en konstnär, forskare och cuartor vars praktik utforskar frågor om relationalitet, förfäders kontinuitet och återvinning. Hon arbetar med historieberättande som helande praktik och samhällsbaserade engagemang, och ifrågasätter påtvingade sätt att veta som formats av koloniala och imperialistiska ”arv” samtidigt som hon erbjuder alternativa sätt att vara. I centrum för hennes arbete står en självformulerad metod som kallas ”Radikal Zambezian Reimagination”. Detta är en praktik där man omprövar rumsliga, kulturella och ekologiska föreställningar genom epistemologier hos samhällen som formats av Zambezifloden och dess bifloder. Zambezi fungerar inte bara som en geografisk referens utan som en konceptuell utgångspunkt, ett sätt att tänka med vattensystem som sammankopplade, relationella nätverk. Matad av många bifloder och slutligen mynnar ut i Indiska oceanen, blir Zambezi en del av ett större hydrologiskt kontinuum som länkar floder till hav, regn till akviferer, våtmarker till moln. Genom denna lins förstås kunskap som flytande, migrerande och formad av rörelse, säsongsbetoning och ömsesidigt beroende. Banji har ställt ut sina verk i separat- och grupputställningar i Italien, Sydafrika, Norge, USA, Tyskland och Senegal.

Banji Chona
Residenset arrangeras av Världskulturmuseerna i samverkan med IASPIS, Världskulturmuseerna, Konstfack, Southnord och Nordiska konstförbundet, med Banji Chona och Katarina Spik Skum. Residenset är kopplat till projektet ”Att väcka föremålen till liv – och utmana museernas koloniala historier”.