Till Startsidan(Snabbkommando: Alt+ 1)
Startsida / Näthat

Näthat

Här kan du läsa om vad som menas med näthat, och vad det kan innebära. Vi tar upp vad lagen säger, och redogör för konstnärers utsatthet.

Den tekniska utvecklingen och internet har inneburit positiva förändringar för yttrandefriheten och den demokratiska debatten. Men internet har också medfört att hot och andra former av kränkningar av den personliga integriteten har ökat och tagit nya former. Enligt polisen är de flesta brott i dag it-relaterade i någon bemärkelse. It-brott kan vara dataintrång eller datorbedrägerier, men de kan också vara brott som hot och ofredanden.

Vad är näthat?

Näthat är inte ett juridiskt begrepp eller ett brott enligt lagen, utan syftar på alla hatbrott som sker via it-teknik. Hatbrott är i sin tur ett samlingsnamn för olika brott som någon begår mot dig enbart för att du har en viss hudfärg, religion eller sexualitet. Näthat är därmed ett samlingsnamn som omfattar olika former av brott, till exempel:

  • olaga hot
  • ofredande
  • förolämpning
  • förtal
  • kränkande fotografering
  • hets mot folkgrupp
  • brott mot personuppgiftslagen (PUL)
  • sexuellt ofredande


Om du drabbas av näthat kan du ha rätt till skadestånd och den skyldiga kan även dömas till straff.

Tekniken underlättar för förövarna

Den tekniska utvecklingen har gjort det lättare att begå vissa typer av brott, som hot och trakasserier. Tekniken verkar också ha tänjt på normerna för vad som anses acceptabelt. Det blir lättare att hota och kränka någon när det inte sker öga mot öga, utan i en abstrakt verklighet. Det skriver Alexandra Sackemark och Mårten Schultz i boken Näthat, rättigheter och möjligheter (2015). Författarna tar upp att näthat inte bara handlar om juridik, utan också om etiska förhållningssätt och normer i samhället. Regeringen arbetar därför i dag med att se över lagstiftningen som rör brott mot den personliga integriteten.

Du ska alltid polisanmäla

Om du utsätts för hot, våld och trakasserier är det viktigt att du anmäler detta till polisen samt påtalar om det skett i din yrkesutövning som konstnär. Det ger polisen helt andra möjligheter att hantera din anmälan. Polisen använder begreppet demokratibrott för att signalera allvaret när politiker och andra åsiktsbildare som journalister och konstnärer utsätts för angrepp i sin yrkesroll. Var också noga med att anmäla händelsen till din arbetsgivare och ditt skyddsombud om du är anställd. Annars riskerar du att inte får det stöd som du behöver från arbetsplatsen.

Har du synpunkter på innehållet får du gärna höra av dig till oss.






Uppdaterad: 2018-06-20 Tipsa om sidan

Relaterad information

Har du blivit utsatt för hot eller trakasserier, klicka här!  

Länkar till lagar, regler och föreskrifter.

 

  • Adress: Konstnärsnämnden, Maria skolgata 83, 2 tr, 118 53 Stockholm
  • Telefon: 08 - 506 550 00
  • E-post: info@konstnarsnamnden.se