Till Startsidan(Snabbkommando: Alt+ 1)
Startsida / Gannevik stipendiater 2015

2015 års Ganneviksstipendier tilldelas Niklas Ek, Britta Marakatt-Labba, Lars Norén, Ann Petrén och Karin Rehnqvist


Håkan LarssonGannevik stipendiater 2015Från vänster till höger: Karin Rehnqvist, Niklas Ek, Gunvor Hägglöf (Per Ganneviks livskamrat och änka), Britta Marakatt-Labba, Ann Petrén och Nelly Bonner (Lars Noréns dotter som tog emot Lars Noréns pris).
2015-05-11
Per Ganneviks stiftelse för kulturella ändamål delade på måndagskvällen ut årets stipendier vid en ceremoni på Kulturhuset/Stadsteatern i Stockholm. Fem konstnärer inom lika många konstområden mottog stipendier om 500 000 kronor vardera för sina insatser. Den 24 maj kl 16 i Hörsalens foajé deltar flera av stipendiaterna i ett samtal om sina konstnärskap under Gannevik Talks på Kulturhuset/Stadsteatern i samarbete med Forum Debatt.

Stipendierna möjliggörs genom en omfattande donation till Konstnärsnämnden från affärsmannen och konstälskaren Per Gannevik som avled 2011. I hans namn inrättade Konstnärsnämnden Per Ganneviks stiftelse för kulturella ändamål. Syftet med stiftelsens stipendier är att enligt donatorns vilja stödja konstnärskap som kan förväntas få stor betydelse för kulturarvet.

Motiveringarna för valet av respektive stipendiat 2015 lyder:

Niklas Ek – för sina insatser inom dans

En scenkonstnär som genom rörelsen gläntar på dörren till människans bråddjup. En karaktärsdansare med fysisk kapacitet kopplad till ett rikt inre liv i ögonblicket.
Med en ovanligt lång och rik scenkarriär har han, med fötterna stadigt i jorden tillgång till både det våldsamma och det ömtåliga. Niklas Ek är inte en dansare som uppträder utan en människa som dansar.

Britta Marakatt-Labba – för sina insatser inom bild och form

Hennes berättelser är monumentala och närgångna på en och samma gång. Broderierna återfinns ofta i offentliga miljöer som universitet och kyrkor, men skapar en unik närhet till betraktaren. Med stor hantverksskicklighet och färgkänsla skapar Britta Marakatt-Labba konst om den samiska historien och nutiden, om kolonialism och rovdrift, om ljus och mörker och om naturens och människans sårbarhet.

Lars Norén – för sina insatser inom teater

Utan att väja, med både kompromisslös offervilja och en djupt humanistisk grundhållning, formulerar han våra mörkaste möjligheter och våra vackraste tillkortakommanden. Ännu mitt uppe i en livslång forskningsexpedition, in i de gränslandskap som språk och civilisation utgör, har han kommit att bli en av såväl Sveriges som Europas mest spelade och respekterade dramatiker. Hans förmåga att dissekera både människa och text, har tillsammans med en absolut lyhördhet för scenens möjligheter, gett honom stora framgångar även som regissör.

Ann Petrén – för sina insatser inom film 

Två Guldbaggar för bästa huvudroll har det redan blivit och en lång rad oförglömliga karaktärer både på teaterscenen och vita duken. Den märkvärdiga skådespelarkonsten – att göra någon annans till sitt eget, att lyfta det utifrån egna erfarenheter och kunskaper, att visa alternativ till det jag redan vet som hon själv uttryckt det, att bli ”bekväm med det obekväma” – hon behärskar sina verktyg till fulländning oavsett format eller genre. Det inte alltid enkla steget mellan det direkta mötet med en teaterpublik i nuet och en närgången kameras tidlösa registrerande tar hon till synes lekande lätt. Med självklar auktoritet och total närvaro förstår och försvarar hon sina rollkaraktärer med ett aldrig sviktande engagemang. 

Karin Rehnqvist – för sina insatser inom musik

Det har sagts att ”Ropet hörs överallt i hennes musik.” Ett rop, ett skrik, en vädjan, en viskning. Ofta rå och osentimental, men med nära tillgång till det innersta i oss. Det ursprungliga och det folkliga transformeras av henne till en oroande, roande och närvarande samtid. Runt om i världen sjungs, spelas, framförs hennes musik – fin och ful i skön förening.



Korta biografiska beskrivningar
Kortbiografier om stipendiaterna

Niklas Ek (Dans)
 
Niklas Ek är född 1943 i Stockholm. Han är svensk premiärdansör och utbildad i Stockholm och New York. Niklas har medverkat i en lång rad dans- och teaterföreställningar genom åren, flera i samarbete med brodern och regissören/koreografen Mats Ek. Han har varit med i succé på succé, genom åren t ex Sankt Göran och Draken, Bernarda, Giselle, Soweto och Svansjön.
Bland senare föreställningar i urval kan nämnas medverkan i Utvandrarna (Dramaten 2014), Julia & Romeo (Operan, 2013), Spöksonaten (Dramaten 2012) och i Till Damaskus (Dramaten 2012).
  
Niklas Ek har också frekvent medverkat i film/tv-produktioner genom åren. Filmografi i urval: Juloratoriet, 1996; Livsfarlig film, 1988; Bröderna Mozart, 1986 och Fröken Julie, 1980.
Han har varit anställd på Operabaletten vid Kungliga Operan, som solist i Cullbergbaletten, Marionetteatern, Judiska teatern och Orionteatern. Han har under många år arbetat internationellt bland annat med Jiří Kylián /NDT Netherlands Dance Theatre, Maurice Béjart/Ballet du XX Siecle i Bryssel, James Thierrée/ la Compagnie du Hanneton, John Neumeier/Hamburg Balett vid Hamburger Staatsoper i Hamburg , Merce Cunningham i New York och Glen Tetley Company i New York. Han har även samarbetet med Ohad Naharin, John Cranko /Fokine, José Limón, Kenneth MacMillan, och Frederick Ashton.  

Britta Marakatt-Labba (Bild och form) 

Britta Marakatt-Labba, född 1951 i Karesuando, är bosatt och arbetar i Övre Soppero. Hennes speciella teknik är broderi med tunna garner i ull, lin och silke på linne, i kombination med screentryck och collage. Hennes särpräglade och poetiska arbeten har ofta motiviskt ursprung i den samiska kulturen. 
Britta Marakatt-Labbas produktion spänner över mer än tre decennier och omfattar framför allt textila bildverk, men också grafik, bokillustrationer, scenografi och kostymer för film och teater. En av hennes mest kända offentliga utsmyckningar är det 40 centimeter höga och hela 24 meter långa broderi Historia som skildrar den samiska historien och mytologin. Detta verk hänger på Tromsö universitet.       
           
Britta Marakatt-Labba har visat sina verk i ett flertal separat- och grupputställningar i Sverige och internationellt. Hon är representerad i norska, svenska och finska offentliga samlingar, och har mottagit flera kulturpriser och utmärkelser. Bland dem återfinns Kauppistipendiet 2012, Asa Kitokstipendiet (2011), Kulturstipendiet Rubus Arcticus (2000) och Anna Nordlander-priset (1993).
 
Lars Norén (Teater)

Lars Norén, född 1944, är en av Sveriges internationellt mest kända dramatiker. Hans pjäser spelas på scener runtom i världen, TV-uppsättningarna ses av miljontals tittare, och en ny Norénpjäs har ofta varit ett allmänt samtalsämne.
Redan tidigt på 1970-talet hade Norén närmat sig en scenisk gestaltning, exempelvis i TV-pjäser som Amala, Kamala (1971) och i hörspel för radio som Box Ett (1972). Fursteslickaren, hans debut som scendramatiker, sattes under skandalartade former upp på Dramaten (1973). Med Orestes (1979) och Modet att döda (1980), två skådespel med starkt rituell och teatral klassisk prägel, återvände Norén till scenen. De delvis självbiografiska pjäserna Natten är dagens mor och Kaos är granne med Gud som sattes upp 1982 respektive 1983 och sedan sändes i två mycket uppmärksammade TV-uppsättningar 1984, blev det egentliga startskottet för Noréns berömmelse som dramatiker. Och med sviten ”Borgerliga kvartetter” som omfattade kammarspelen Höst och vinter, Bobby Fischer bor i Pasadena och Sommar nådde Norén ut till den breda publiken.

Bland det sammanlagt hundratal pjäser som Lars Norén skrivit kan därutöver särskilt nämnas ”De döda pjäserna”, som består av 14 pjäser, däribland En sorts Hades, och trilogin ”Morire di Classe”, inledd med Personkrets 3:1 som gav röst åt socialt utsatta på Stockholms gator, samt den omdiskuterade 7:3 som skrevs och uppfördes i samarbete med en grupp fångar.

Under samlingsnamnet ”Terminaler” har han skrivit en lång svit kortare pjäser med existentiell tematik samt fler pjäser av social/samhällelig karaktär, som Anna Politkovskaja In Memoriam, Kyla och Krig. Flertalet av dem har satts upp både i Sverige och utomlands. Under 2000-talet har Norén dessutom ägnat sig åt en mängd regiuppdrag av både egna och andras verk, såväl i Sverige som ute i Europa. Åren 1999–2007 var han konstnärlig ledare för Riks Drama, Riksteatern, och mellan juli 2009 och november 2011 konstnärlig ledare för Folkteatern i Göteborg.

2008 utkom Lars Norén med En dramatikers dagbok, ett verk som på drygt 1600 sidor spände över fem år av hans liv. Den följdes av en andra del i augusti 2013, En dramatikers dagbok 20052012. Hösten 2012 gav han med Filosofins natt ut sitt första skönlitterära prosaverk sedan 1970-talet, och i januari 2014 kom ytterligare en prosabok, Ingen. I samband med författarens 70-årsdag i maj 2014 utkom två volymer med sammanlagt ett fyrtiotal av hans senaste dramer. Under våren 2015 utkom en ny poesisamling Fragment (2015).

Ann Petrén (Film)

Ann Petrén är född 1954 och är uppvuxen i Västerås, men hon bor nu i Stockholm. Hon är en våra mest folkkära och kritikerrosade skådespelare. Bland de priser hon belönats med finns två Guldbaggar, en för Om jag vänder mig om och en för Happy End. Bland andra priser kan nämnas Teaterkritikernas förenings stora pris, Nöjesguidens Stockholmspris och DNs kulturpris 2011 ”för sin osvikliga inlevelseförmåga och förmåga att skapa rollfigurer vi aldrig glömmer.”

Filmografi i urval: Hallåhallå, 2014; Happy End 2011; Masjävlar 2004; Om jag vänder mig om, 2003; Min store tjocke far, 1992; Bröderna Mozart, 1986. 
Teaterföreställningar i urval: Gösta Berlings saga, Stadsteatern 2015; Kvällarna med Kerstin, Stadsteatern 2013; Ett drömspel, Stadsteatern 2012; Vi betalar inte… Stadsteatern 2006; Hamlet, Stadsteatern 2005; En uppstoppad hund, Stadsteatern 1988.

Karin Rehnqvist (Musik)

Karin Rehnqvist är född 1957 i Stockholm, men är uppvuxen i Nybro i Småland. Hon är en av Skandinaviens mest välkända tonsättare, vars musik ofta framförs runt om i världen. Hon komponerar kammarmusik, orkestermusik och vokalt, och arbetar gärna med annorlunda och gränsöverskridande konsertformer. Som tonsättare har Karin Rehnqvist nära anknytning till svensk folkmusik och bruket av ”kulning” är ett vanligt inslag i verken, på ett modernistiskt och personligt sätt. Denna uråldriga sångteknik användes förr av vallflickor för att göra sig hörda och för att locka på kreaturen, men också för att söka kontakt och tillkännage sin personliga närvaro eller varna för hot från djur som varg eller björn.
Karin Rehnqvist är också en känd kördirigent. Under många år var hon ledare för ”Stans kör” i Stockholm. Under första hälften av 2000-talet var hon ”composer in residence” hos Svenska Kammarorkestern i samverkan med Skotska Kammarorkestern.

Bland det som blivit mest uppmärksammat under senare år är att Karin Rehnqvist belönades med en Grammis för cd:n LIVE – 2013 års bästa klassiska album. 2013 gjorde hon också Klockrent, en konsert för Gotlands alla kyrkklockor, med direktsändning i Sveriges Radio. Hon komponerade också verket Hymn till Kronprinsessans bröllop, som framfördes i Storkyrkan 2010. Hon har även tilldelats Prix Italia.
 
 
Uppdaterad: 2015-05-12 Tipsa om sidan

 

  • Adress: Konstnärsnämnden, Maria skolgata 83, 2 tr, 118 53 Stockholm
  • Telefon: 08 - 506 550 00
  • E-post: info@konstnarsnamnden.se