Jacob Dahlgren
Mina tidiga arbeten bär alla på spår av ett slags Arte povera-tänkande. Jag har kunnat kombinera det fula med det fina. High-tech material har ställts mot enkla träbitar. Mina tidiga minimalistiska arbeten handlade om att prova sig fram, och att ha roligt. Formen gav upphov till nya uppslag, och varje enskilt arbete fick ta tid. I min nuvarande situation finns det sällan tid till att gå tillbaka till formexperiment. Jag har arbetat seriellt med både skulptur, installation och måleri, som har varit väldigt idébaserad, där jag varken behövt eller velat prova mig fram i ateljén. Så, det jag vill kunna göra är att arbeta med en trial and error-metod igen. Jag vill kunna frigöra tid till att testa och experimentera i ateljén.
Det senaste året har jag arbetat med verktygen man har för att framställa konst. Tumstocken, sågen, måttbandet och blyertspennan. Dessa har
använts som readymades i olika geometriska formationer. Jag har anordnat demonstrationer där jag tillsammans med deltagarna tillverkat kopior av Olle Baertlings målningar, dessa har vi använt som plakat då vi har tågat igenom staden eskorterade av polisen. Senast genomförde jag demonstrationen som en del av utställningen playing the city på Schirn Kunsthalle, med en marsch på en timme som avslutades vid Eurosymbolen utanför Europeiska centralbanken. Sedan år 2000 har jag arbetat med mitt projekt
Signs of Abstraction
där jag varje dag bär en randig tröja. Vilken tröja jag bär bestäms av en curator som ordnar utställningar i tvåveckors format. Curatorn bestämmer då vilka tröjor jag ska bära utifrån mitt arkiv på över 1000 randiga tröjor, sätter en titel på utställningen och skriver en text. Jag producerar en affisch för varje utställning med hjälp av designgruppen research and development. Curatorn kan vara vem som helst, alltifrån någon i konstvärlden till min dotters dagisfröken.
www.jacobdahlgren.se
Conny Karlsson Lundgren
Med hjälp av film, text, bild och dokument belyser Conny Karlsson Lundgren gränserna mellan språket och den sociala, politiska och privata identiteten. I olika iscensatta situationer och narrativ länkar han samman till synes disparata företeelser. Han använder sig av populärkulturella referenser och material av mer privat karaktär och undersöker hur position och betydelse förändras då de sätts i en mer uttalat politisk kontext. I Karlsson Lundgrens konstnärskap är det forskningsbaserade förhållningssättet, den subjektiva historieskrivningen, tillsammans med återkommande samarbeten med personer med aktivistiska förhållningssätt till identitet, ett medel för att belysa frågor om sociala överenskommelser och funktioner, privilegier, genus och identitet som konstruktion. Med de förskjutningar som uppstår finns en intention att hitta nya perspektiv och betydelser.
Karlsson Lundgren (f. 1974, Västervik) är baserad i Berlin och Stockholm och tog sin MFA i Fri Konst från Konsthögskolan Valand. De senaste åren har han i Sverige visat på Bildmuseet i Umeå, Kalmar konstmuseum, CFF–Centrum för Film och Fotografi i Stockholm och Galleri 54 i Göteborg. Internationellt har han deltagit i utställningar på Kunsthall Nikolaj och Den Frie Udstillingsbygning i Köpenhamn, Tallinns Konsthall, September Gallery Berlin och han deltog i den femte Berlinbiennalen tillsammans med
The Production Unit. Under 2013 är han aktuell med ett verk till Göteborg konstmuseum med utgångspunkt från deras samlingar, samt en separatutställning på Kalmar konstmuseum.
www.connykarlsson.se
Max Ockborn
Max Ockborn (f.1983, Stockholm) bor och arbetar i Stockholm och Malmö. Max tog sin master- och bachelor examen vid Malmö Konsthögskola (2012 & 2010), med utbyte vid Maumaus escola des artes visuais, Lissabon (2011). Han arbetar främst med skulptur och text.
Utdrag från texten
Med förhoppning om stöd från rummen vi använder
”Funderingarna i sammanhanget som presenteras rör sig runt dessa områden; rumsbilder och vad de kan innehålla, hur man kan behandla svårigheter man upplever och hur det senare kan bli bättre, hur vårt medvetande kan fungera i olika sammanhang, hur man på olika sätt kan betrakta företeelser och föremål, skulptur och installation i förhållande till utställningar, betraktarens roll, samt tankar kring tidsuppfattning. Genom dessa områden går sammanhanget in i andra områden såsom oron för personers bortgång och upplevelsen av någons bortgång, saknaden efter våra döda, letandet efter döden för att försöka förstå den bättre, olika förslag på hur man skulle kunna nå något gemensamt, inre syn- och minnesbilder, tankar runt hur man kan bedöma det utställdas värde genom kommunikationen om det utställda, olika sätt som rumsbilder kan fungera på och hur de kan upplevas, metoder för undersökning av rumsbilder, samt beskrivandet av konstens verksamhetsfält.”
http://www.maxockborn.com
Silje Figenschou Thoresen
I mitt arbete improviserar jag och försöker genom processen att hitta fram till det jag uppfattar som materialets frihet och egen vilja. Utgångspunkten är det jag har av saker jag hittat, valt, samlat och fått. Jag vill genom detta arbete komma på något om själva materialet. Detta hör ihop med en tanke om hur vi förhåller oss till de saker vi omger oss med. I den samiska och nordliga traditionen att ta vad man har, använda sig av det som finns till hands lokalt (jfr engelskans ”vernacular”) finner jag ett fritt förhållningssätt till detta, en möjlighet att själv bestämma och se värdet och potentialen i tingen. Jag upplever att objekten har en frihet eller ett flyt: de var en sak och så blev de något annat. Den gamla grytborsten blev en dörrstopp, taggtråd från kriget monterades på en stubbe och blev ett verktyg att slå skohö på. En åra blev en del av ett stängsel. I förlängningen jobbar jag med mina egna improvisationer och materialets självständighet. Pinnen frigjord från klassificering och värdering efter funktion, styrt av något annat. Jag är angelägen om att acceptera den estetik som uppstår när man låter materialet råda. Materialets struktur, form, styrka och brister som skador, kvistar, rost och förändringar. Allt detta har sitt eget värde och sina egna begränsningar och jag försöker öppna upp för logiken i materialet när jag sätter samman sakerna. Jag uppfattar det som logik även om ordet ”logik” kanske låter som något som leder till en slutgiltig lösning. Jag upplever dock att ”logiken i materialet” ger oändliga möjligheter: Kombinationen som arbetas fram är ett test av samspelet mellan det som byggs och materialet det byggs av.
www.siljefig.com
Alexi Kukuljevic
Alexi Kukuljevic (f.1978, Johannesburg) är en konstnär baserad i Philadelphia. Han doktorerade i filosofi 2009 och har varit forskare på Jan van Eyck Academie i Maastricht, Nederländerna.
Hans arbeten behandlar frågor om reflexivitet, reifikation, och spänningen som uppstår i dramatiserandet av en subjektiv inställning. Uppfattad som en objektiveringsprocess, förutsätter reflektion att processen avbryts och att det i det reflekterade objektet förs in vissa förvrängningar förutom vilka det inte kan framträda. Genom att dramatisera subjektivitet och allegorisera processerna runt dess objektivering, försöker han i sina arbeten förstå ett ämne som endast kan iscensättas genom objektets deformeringar och processerna runt dess tillbakadragande. Genom att arbeta över olika medier och stödja sig på olikartade referenspunkter – litterära, filosofiska och konstnärliga – undandrar sig hans praktik kategoriseringar och glider emellan disciplinerna. Han är inte intresserad av att bryta ner distinktioner mellan olika diskurser utan utforskar de återvändsgränder som uppstår när man växlar mellan olika referensramar, uttryckssätt och medier, och försöker undvika den påstådda nödvändigheten av ett ”gott omdöme” och driften (den sociala och psykologiska) att överbrygga motsägelser. De olika materialen och medierna han arbetar med bildar en sammansätt väv av referenser som antyder, utan att definiera, en distinkt sensibilitet, en inställning, en uppsättning smaker, som ger form åt en frånvarande eller livlös substans, ett ämne som finns där, men ändå på något sätt är frånvarande, och som upptar en neutral zon mellan det levande och det livlösa.
Alexi Kukuljevics arbeten har ställts ut i USA och i Europa.
Li Xiaofei
Li Xiaofei (f. 1973) är en kinesisk konstnär som bor och verkar i Shanghai. 1998 avlade han examen vid Guangzhou Academy of Fine Arts. Li är grundare och direktör för Creek Art Center, Fei Contemporary Art Center (FCAC) Shanghai, och Zendai Contemporary Art Exhibition Hall.
Li har sedan 2010 fokuserat på projektet Assembly Line. Han har besökt hundratals fabriker i Yangtzeflodens delta, gjort filmade intervjuer och samtalat med människor som arbetar i dessa produktionsanläggningar.
Filmerna innehåller en medveten blandning av konstnärliga och dokumentära uttryck. Bilder av personer och maskiner klipps ihop, omstruktureras och förvandlas till en suggestiv verklighet. Filmernas repetitiva natur leder betraktarnas tankar till produktionsprocesser och berättelser om de konsumtionsvaror som omger dem i deras vardag.
Lis arbeten har visats i internationella separat- och grupputställning, inklusive: Descriptive Acts, San Francisco Museum of Modern Art, San Francisco, USA (2012); Melancholy in Progress, Taiwan International Video Art Exhibition, Hong-Gah Museum, Taipei, Taiwan (2012); Reliquie als Fetisch in Kirche, Kunst & Konsum, Trier Contemporary Art Center, Trier, Tyskland (2012); JETLAG, Multimedia Contemporary Art in China, Kunsthalle Faust, Hannover, Tyskland (2012); Trans Media Fashion and Art Exhibition, Shanghai Sculpture Space, Shanghai, Kina (2012); Assembly Line, Li Xiaofei Solo Exhibition, Mandarins Gallery, Antwerpen, Belgien; Ictus Gallery, San Francisco, USA; OV Gallery, Shanghai, Kina; Pretty Land Gallery, Krefeld, Tyskland (2012); Taiwanese Contemporary Art (TCA Project), ISCP, New York, USA (2011), med flera.
Li har erhållit stipendier och utmärkelser från ett flertal organisationer, däribland Asia New Zealand Foundation Wellington Grant, Nya Zeeland (2013); Iaspis internationella ateljéstipendium, Stockholm (2013); the Sovereign Art Foundation Fellowship of Asian Cultural Council (Rockefeller Foundation), New York, USA (2011).
http://www.lixiaofei.org/
Nasrin Tabatabai & Babak Afrassiabi / Pages
2004 grundade Nasrin Tabatabai och Babak Afrassiabi Pages, ett samarbete som sträcker sig över olika gemensamma projekt och utgivningen av en tvåspråkig tidskrift, på farsi och engelska, med titeln
Pages. Projekten och tidskriftens redaktionella inriktning är intimt sammankopplade och beskrivs av konstnärerna som ett ”försök att uttrycka det obestämda utrymmet mellan konst och dess historiska tillstånd”.
Tabatabais och Afrassiabis arbeten har visats internationellt i separat- och grupputställning som: Seep, Chisenhale Gallery, London, UK (2013); Seep, MACBA-Museum of Contemporary Art, Barcelona, Spanien (2012); Prairies, Les Ateliers de Rennes-biennalen, Rennes, Frankrike (2012); ROUNDTABLE, 9:e Gwangjubiennalen (2012); Untitled, 12:e Istanbulbiennalen, Turkiet (2011); Two Archives, Badischer Kunstverein, Karlsruhe, Tyskland (2011); Melanchotopia, Witte de With Institute, Rotterdam, Nederländerna (2011); Trust, Media City Seoul, Korea (2010); The Isle, MAK Center/Schindler House, Los Angeles, USA (2009); Documenta 12 magazine project, Kassel, Tyskland (2007); och Como viver junto, 27:e São Paulo-biennalen, Brasilien (2006).
Tabatabai och Afrassiabi bor i Rotterdam och arbetar både i Nederländerna och i Iran. De är för närvarande rådgivande forskare i konst vid Jan Van Eyck-akademin i Maastricht, Nederländerna.
www.pagesproject.net
Wu Tsang
Wu Tsang är en i Los Angeles baserad konstnär, aktör och filmskapare. Hans projekt har presenterats på Whitneybiennalen och New Museum-triennalen i New York 2012, ICA Philadelphia, MOCA Los Angeles, Gwangjubiennalen (Sydkorea), Tate Modern och Liverpoolbiennalen.
Filmmaker Magazine
utsåg honom till ett av 2012 års "25 nya ansikten inom independentfilmen”, och han är för närvarande stipendiat vid Film Independents "Project Involve”. Hans första fullängdsfilm
WILDNESS
tilldelades priset Grand Jury Award for Outstanding Documentary vid Outfest 2012 [världspremiär: MoMA Documentary Fortnight (New York, NY), SXSW (Austin, Texas), Hot Docs (Toronto, Kanada), SANFIC8 (Santiago, Chile)]. Han har erhållit stipendier från Frameline, Art Matters, Center for Cultural Innovation, Tiffany Foundation, Andy Warhol Foundation for the Visual Arts, samt Contemporary Art Foundation.
www.wutsang.com