Ersättningens storlek

Exempel utan a-kassa:

Sonja har haft en visstidsanställning på sex månader som sufflös på en av landets större teatrar. Hon tjänade 15 000 kronor i månaden. Sonja anser sig inte ha råd att vara med i en a-kassa och när hon nu har blivit arbetslös har hon endast rätt till ersättning från Alfa-kassan, dvs. 320 kronor per dag. Sonjas arbetstid slås ut över hela året. Arbete under halva året på heltid, likställs med att ha arbetat hela året på halvtid och hennes ersättning blir därför 160 kronor per dag.

Hade hon varit medlem i en a-kassa hade hon de första 200 dagarna fått 80 procent av sin lön i ersättning, delat med hälften (eftersom hon arbetat 6 månader), dvs. 6 000 kronor i månaden. Det skulle bli en dagpenning på 273 kronor (6 000/22). I genomsnitt räknar man med 22 ersättningsdagar per månad.

Exempel med a-kassa:

Anton har vikarierat som lärare på musikhögskolan under nio månader. Hans månadsinkomst var 22 000 kronor. Han har varit medlem i a-kassan i flera år och har därför rätt till ersättning. Hans arbetade tid och hans inkomst slås ut över 12 månader. Antons månadslön beräknas därför till 16 500 ([22 000 x 9] / 12). Grundregeln är att Anton har rätt att få ut 80 procent av sin lön i a-kassa. Anton får därför 13 200 eller 600 kr per dag. Exemplet förutsätter att Anton inte har någon frånvaro från sin anställning.

Exempel f.d. företagare:

Rosa är textilkonstnär och har under de senaste fem åren haft egen verksamhet. Nu har hon lagt ned sin verksamhet och hennes F-skattsedel är återkallad. Hon anmäler sig som arbetssökande på arbetsförmedlingen och ansöker därefter om a-kassa. Det visar sig att hennes genomsnittliga årsinkomst under de tre senaste åren har varit 120 000 kronor. Årsinkomsten för en företagare görs om till en dagsförtjänst genom att divideras med 260 dagar.

Det betyder att hennes a-kassa blir 461,54 kronor om dagen (120 000/260=461,54).

De första 200 dagarna är Rosa berättigad till 80 procent av sin inkomst i ersättning, dvs 370 kr (461,54 x 70%= 324 kr).

Skulle Rosa vara arbetslös över 200 dagar får hon 70 procent av sin inkomst i ersättning, dvs. 324 kronor om dagen (461,54/70%=324).

Dagpenningen avrundas alltid uppåt till närmaste hela krona.

Exempel Unionens a-kassa:

Lisa är en frilansande musiker som ansöker om arbetslöshetsersättning från och med den 1 juli. Hon skickar arbetsgivarintyg till a-kassan som visar hur mycket hon har arbetat de senaste 12 månaderna.

Lisa uppfyller arbetsvillkoret eftersom hon har arbetat mer än 80 timmar per månad under sex månader. Resterande månader under ramtiden på 12 månader har Lisa arbetat antingen under 80 timmar per månad eller varit arbetslös.

Totalt har Lisa arbetat 1 053,57 timmar under ramtiden.

För att räkna ut hennes normalarbetstid per vecka dividerar man 1 053,57 med 51,96. Lisas normalarbetstid per vecka blir 20,28 timmar.

För att beräkna Lisas dagsförtjänst divideras den totala lönesumman för allt arbete under ramtiden med den totala arbetstiden för allt arbete under ramtiden. Eftersom Lisa totalt har tjänat 131 560,35 kronor divideras den summan med 1 053, 57 timmar. Det ger en timpenning på 124,88 kronor.

För att få fram dagsförtjänsten multiplicerar man 124,88 med 20,28 som är Lisas normalarbetstid. Summan divideras sedan med fem, dvs. antal arbetsdagar per vecka. Följaktligen blir Lisas dagsförtjänst 506,52 kronor.

Lisas dagpenning från a-kassan de första 200 dagarna blir 406 kronor, dvs. 80 procent av 506,52 kronor. De sista 100 dagarna i perioden får hon 355 kronor (70 procent av 506,52). Från dag 301 sjunker dagpenningen till 330 kronor (65 procent av 506,52).